Vi åt lunch på en härlig restaurang och just då drog ett mörkt moln förbi. Jag tittade ut genom fönstret och kunde inte låta bli att ta en bild.
Efter lunchen hade det mörka molnet försvunnit och solen sken från klarblå himmel igen, och det kändes skönt.
Så är det nog i verkliga livet också! De mörka molnen drar in över en, men i mörkret kan man se något bra och efter ett tag så kommer ljuset fram igen. Just nu i mitt liv befinner jag mig på en plats med mörka moln. Jag vet att det blir ljusare....
9 kommentarer:
Jag tänker så mycket på dig så du har väl hicka konstant...
Kramar från oss 3.
lindalotta: *hick*, tänk inte för mycket :-). Tack !!
Hejsan
Hittade hit här via en annan blogg och så underbara kort du tar, så vackra, man blir alldeles salig:)
Österlen är fint, bor själv i Skåne.
Tack för att jag fick titta in och njuta av dina fina bilder och jag kommer tillbaka om det går bra?
Christina
Hej Tina!! Äntligen tillbaks på din mysiga sida igen. Vad synd att vi inte kunde få till en träff när jag var hemma, men vi får absolut se till att ses nästa gång!
DU har verkligen FINA bilder på bloggen! Tänkte på dig när jag själv var på jakt efter att plåta humlor nu i sommar. Jag har inte lyckats...
Christina: Du är så välkommen :-) och tack för berömmet! Jag är själv en före detta skåning som gått lite vilse och hamnat i Stockholm :-). Tittar in på din blog lite senare :-)
Annika: Välkommen tillbaka. Tiden gick fort när du var här och jag hade lite mycket jobb just då... men någon gång så :-). Humlorna har blivit mina kompisar och dom nästan kräver att bli fotograferade :-)
Vilken stämning i bilden! jag är fortfarande inne på filmspåret, lite hotfull eller mysko musik och du har en öppningsscen i en film :)
Klockrent, som vanligt!
Tina, hoppas molnen skingrats något.
Panter: Hmmm, det kanske är en filmkamera som borde vara nästa investering :-).
Molnen hos mig är sånna som man måste lära sig leva med.
Hedgren: Tack ska du ha! Du är snäll som vanligt :-)
Skicka en kommentar